Du kommer att flyga till den nya platsen inom 5 sekunder. Om inte, klicka här!

tisdag 11 januari 2011

Himlen är oskyldigt blå


Titel: Himlen är oskyldigt blå
Regi: Hannes Holm
År: 2010

Ok. Så skulle jag säga om jag blev tvungen att beskriva Himlen är oskyldigt blå med ett ord. Det finns en del roliga och bra stunder. Det finns en del mindre bra partier. Jag tyckte inte Björn Kjellman riktigt funkade som alkad farsa till Bill Skarsgård. Miljöerna är sköna med sin 70-talskänsla i kläder, prylar och musik. Det är en del naket, lite sex. Sandhamn och Stockholms skärgård är reklam för Sverige känns det som. Dessutom börjar filmen med ett klipp på en 17-årig Björn Borg som intervjuas av Lennart Hylland.

Jag gillar Peter Dalle i rollen som Bills extrapappa som visar sig kanske inte vara så mycket bättre än Skarsgårds riktiga pappa. Dalle driver nämligen en knarkarliga med bas på Sandhamn. Egentligen är filmen är en klassisk uppgång och fall-historia där man skulle kunna, med mycket vilja, säga att Skarsgård spelar en svensk Tony Montana. Slutet blir lite väl utdraget. Sen finns det vissa delar av historien som man inte riktigt fått ihop logiskt kanske men det gör inte så mycket. Helt ok som sagt. Av någon anledning så har filmen, i mina ögon, hyllats lite väl mycket i svenska medier.

3-/5

PS. Om filmen någonsin får biopremiär i USA med titeln The Sky is Innocently Blue så tror jag man blir tvungna att klippa en aning i den där öppningsscenen beroende på det som händer efter Björn Borg-tv-klippet...
Upplagd av Jojjenito kl. 21:42
Etiketter: , , , , ,

7 kommentarer:

  1. Anonym11 januari 2011 kl. 23:32

    Men är man inte lite extra snäll mot svensk film i medierna? Den bedöms inte direkt lika hårt som engelska och speciellt amerikanska filmer. Tänker närmast på Arn och Millenium serierna.
    Har inte sett ovanstående film väntar till TV den verkar vara helt ok men inget som känns nödvändigt att se.

    SvaraRadera
  2. RJ12 januari 2011 kl. 10:26

    Intressanta synpunkter. :) Har inte sett den här filmen än men det blir kanske av att hyra den någon gång på DVD.

    SvaraRadera
  3. Sofia12 januari 2011 kl. 15:32

    Generellt sett är ju oftast landsortspressen mycket hårdare mot svenskfilm än storstadsmedia. Varför? Det är inte lika kul att käka snittar och klunka champis på en fest som ges till ära av någon du sågat jäms med fotknölarna ett par månader innan...

    SvaraRadera
  4. Jojjenito12 januari 2011 kl. 17:23

    RJ: Tackar. Det är en rulle som man absolut kan kolla in. Inget måste, men sevärd.

    SvaraRadera
  5. Jojjenito12 januari 2011 kl. 17:26

    filmitch & Sofia: Jo, jag är helt inne på Sofias linje. I storstadsfilmsankdammen bestående av både filmmakare, recensenter och andra så kan det nog bli lite obekvämt att såga en film sönder och samman. Alla är liksom en del av samma värld. Hellre då att vara lite snäll och avrunda uppåt. Fast just Arn och Millennium vet jag inte om de hyllades så mycket. Det var egentligen bara första Millennium-filmen som fick riktigt godkänt.

    SvaraRadera
  6. BlueRoseCase13 januari 2011 kl. 06:26

    Jag var inte alls imponerad av denna. Tyckte den följde samma linje som vanligt när Hannes Holm (alt med Herngren) är i farten. För många logiska kullerbyttor.

    SvaraRadera
  7. Jojjenito13 januari 2011 kl. 17:58

    BRC: Mm, jag har inte sett så många av Holm & Herngren, så jag vet inte hur pass lik den är deras andra filmer. Men håller med: det finns ganska stora logiska brister i Himlen är oskyldigt blå. T ex hur Skarsgårds krullhåriga kompis (på bilden ovan) resonerar. Den sidohistorien kändes inte genomarbetad på något sätt.

    SvaraRadera

Få meddelande om nya kommentarer genom att klicka på länken Registrera dig via e-post nedan.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)